Israel har lyckats bygga upp och hålla samman en demokrati med mänskliga rättigheter i en fientlig omgivning medan vi i Sverige har haft fred i 200 år. Ingen påstår att Israel gjort allt rätt, men landet är ändå en ledstjärna för mänskliga rättigheter i Mellanöstern dit kristna araber, homosexuella och andra som förföljs i sina hemländer söker sig, skriver Bengt-Ove Andersson, vice ordförande i Samfundet Sverige-Israel.
Sammanfattning: Mikael Höglind | Foto: Tsafrir Abayov, AP
Efter att staten Israel grundades 1948 har landet fått kämpa för sin överlevnad, där de första 25 åren innebar att befolkningen fick genomlida militära anfall från grannländerna och sedan terrorattacker från PLO och Hamas samt en lågintensiv krigsföring från Iran genom Hizbollah.
Sedan 2001 har snart 13 000 Irantillverkade missiler dagligen skjutits mot Israel och raketernas räckvidd ökar för varje år. Runt 500 000 invånare i södra Israel är direkt utsatta. Israel måste beskydda sina medborgare. Tyvärr är civila offer oundvikliga då Hamas och Hizbollah satt i system att avfyra missiler från tättbebyggda platser, från sin egen befolknings bostadsområden.
”Om Israel svarar och civila offer krävs används det i den propaganda som okritiskt och villigt förmedlas av inte minst svenska journalister. På sätt och vis förlorar Israel hur man än gör”, fortsätter Bengt-Ove Andersson i sin pricksäkra beskrivning.
Omvärlden har redan i stora drag insett att Hamas gjort allt för att tvinga Israel att agera militärt och när palestinierna till slut inser att de utnyttjats som både gisslan och kanonmat, först då finns verkliga förutsättningar för fred, avslutar Bengt-Ove Andersson.
Läs hela Bengt-Ove Anderssons artikel på Samfundet Sverige-Israel
Bengt-Ove Anderssons artiklar på Newsmill
Sammanfattning: Mikael Höglind